Kvinnor utgör 9 procent av yrkesverksamma inom byggbranschen. Emma Ljungberg är en av dem. Som arbetsledare hos Byggmästar'n i Skåne samordnar hon produktionen och fungerar som platschefens förlängda arm. Varför tror hon så få kvinnor söker sig till bygg? Och håller branschen på att moderniseras?
Nya Vikenskolan är ett projekt som kräver sin planering. Nästan fyra års byggtid, ombyggnad, tillbyggnad och nybyggnad parallellt med pågående undervisning av skolbarn som inte får påverkas.Bokvägen i nordvästskånska Viken leder till Vikenskolan, en grundskola som såg dagens ljus på 1970-talet. I en del av den bruna tegelbyggnaden har Byggmästar’n i Skåne inrättat platskontor. Hur är det att vara ung arbetsledare? Varför söker sig så få tjejer till bygg? Och vilka fördelar har digitalt arbete? Det är frågor vi hoppas hitta svar på här.
”Jag kan stå och ta emot dörrar och portionera ut dem och leda arbetet ute på plats. Hur praktiskt mitt arbete är beror på i vilket skede vi befinner oss i.”Emma Ljungberg har arbetat hos Byggmästar’n i Skåne i fyra år. Det började med en praktikplats under studietiden till gymnasieingenjör, först med inriktning på design och därefter samhällsbyggnad, och är nu en tjänst som arbetsledare med stationering på Nya Vikenskolan, ett projekt värt 262 miljoner.
Hur är Vikenskolan som projekt?”Det är mycket att ta hänsyn till eftersom det finns många barn här. Det får t.ex. inte finnas några som helst vägar in på byggarbetsplatsen.”Som arbetsledare inom bygg har Emma en mångsidig roll där uttryck som ”många bollar i luften” inte är långt från verkligheten.
”Jag samordnar produktionen, både med underentreprenörer och våra egna hantverkare. Det blir mycket beställning av material, mycket planering, tidplaner, dokumentation och kvalitet och miljöfrågor.”
Emma har inte byggbranschen i släkten. Trots det hittade hon och branschen varandra.”Bygg är en spännande bransch. Det händer mycket och man får se när det händer något på plats. Och så är det kul att jobba praktiskt.”Den övervägande majoriteten av de som inte är skolbarn eller lärare på Vikenskolan är män med bygghjälmar. Hur är det att skilja sig från mängden?”Folk är vana vid mig nu så jag sticker nog inte ut så mycket längre. Men det finns de som tror man är praktikant fortfarande.”Hur hanterar man det?”Då förklarar man att ’nej, jag har jobbat här i fyra år’”.
Som tränare för ett damlag inom volleyboll har Emma hyfsad koll på hur man får människor med sig. Nyckeln är involvering, av manliga byggkollegor såväl som av volleybollspelande tjejer. Och viss anpassning.”Man får anpassa sin jargong. Men det handlar om samma saker: kan man så ska man involvera. Är folk inte redo för det så får man kanske vara mer styrande.”Ett gott arbetsledarskap präglas av bra samarbete med hantverkarna, menar Emma. Att få med sig dem är viktigt för att arbetet ska löpa på bra. Och för att göra det krävs att man som ledare skapar förutsättningar.”Man håller öppen dialog. Man ser till att hålla planeringsmöten med hantverkarna och tar till sig deras erfarenheter. Inte alla vill vara involverade men jag tycker att man måste ge alla chansen.”
Många som drar sig för att ha ledande roller vill inte vara tvungna att fatta beslut och vara ansvariga för dem. Som arbetsledare hör inte Emma till denna kategori.”Jag trivs med att vara den som är med och beslutar och får bestämma lite. Jag tar hellre beslut själv än låter andra ta beslut åt mig.”På en byggarbetsplats är det uppskattat med en förmåga att kunna fatta många och snabba beslut.”Det är inte alltid det blir rätt. Då får man inse det och göra om eller fullfölja. Det är också viktigt att våga erkänna att det blev fel, om det blev det. De flesta accepterar det.”Som arbetsledare är man till för att underlätta, menar Emma. När en arbetsledare gör ett bra jobb så märks den inte så mycket. Gör han eller hon däremot ett dåligt jobb, då märks det.”Vi är platschefens förlängda arm. En länk mellan kontoret och hantverkarna.”
När vi besöker Emma sitter Frida Granath i samma rum och gör beräkningar. Hon är byggingenjörsstudent vid Lunds tekniska högskola (LTH) och gör sin praktik hos Byggmästar’n.”Vi är 50/50 killar och tjejer i min klass”, berättar hon och förklarar:”Många tjejer i min klass säger att de lockades till utbildningen eftersom den heter Byggteknik med inriktning arkitektur.”Järnväg och väg är de två andra av högskolans tre utbildningar inom byggteknik. Klasserna med de inriktningarna har inte många tjejer.Arkitektens roll och arbete är det många fler tjejer som kan relatera till, tror både Frida och Emma. Emma berättar att hon, innan hon började studera till gymnasieingenjör, inte kände till att man kunde arbeta som arbetsledare inom bygg.
”Arkitekt hade jag koll på. Byggchef visste man också att det finns, men man vet inte riktigt vad de gör.”Bristen på kunskap om utbildningsvägar som leder till arbete inom byggbranschen är en av de främsta anledningarna att så få tjejer söker sig hit, tror hon.”Och så finns det en viss jargong, så klart. Men klarar man bara av den så går det bra.”Att byggbranschen är en konservativ bransch är ett vanligt påstående. Kanske är det rentav en fördom? Eftersom Digitala Byggindustrin inte vill bidra till att cementera fördomar frågar vi Emma om hon anser att det stämmer. Är branschen konservativ? Svaret blir jakande, utan minsta tvekan.Som ny i byggbranschen får man tidigt höra att det ska vara ”som det alltid har varit”, berättar hon. Det finns en skepsis mot förändringar inom flera delar av bygg. Men Emma betonar att det finns många som vill utveckla branschen.”Vi jobbar ju digitalt till exempel!”
Byggmästar’n i Skåne använder digitala projekthanteringssystemet Fieldly för alltifrån skyddsronder till tid- och fältrapporter. Hur är det att använda ett digitalt verktyg för uppgifter man utför varje dag? Har det funnits motstånd?”Det är inte alla som tyckte det var guld och gröna skogar men de flesta har anammat det nu. Det är en vanesak att arbeta digitalt.”Med sina fyra år på Byggmästar’n har Emma upplevt en tid då delar av arbetet inte kunde utföras och överblickas via en applikation i läsplattan. På vilket sätt upplever hon att arbetet förändrats?
”Tidrapporteringen funkar ju väldigt smidigt att kunna göra i telefonen. Innan gjorde vi det via fjärrskrivbordet på vår dator. Nu kan vi göra den när som helst.”Att ha ritningar och dokumentation nära tillgänglig, utan att behöva bära runt på papper, är en annan skillnad mot tidigare arbetssätt.”Det bästa är att ha allt samlat på ett ställe. Och det är mycket enklare att sprida information till alla som behöver den.”
Detta blogginlägg publicerades ursprungligen på digitalabyggindustrin.se
